etteko

Jag sa ju det, jag sa ju det.
Jag är dömd att misslyckas med ungefär allt jag företar mig.
Jag sa ju att det inte var någon idé och jag hoppades att jag skulle ha fel. Tji fick jag!
Fan! Jag blir tokig! Jag är så leds, skitans också!

Och jag har ångest, vad ska jag göra när jag går ut? Vad ska jag ta mig till? Jag vill ju känna att jag kommer någonstans. Men jag kommer ingenstans för jag är en människa som enbetet står stilla. Prick stilla hela himla tiden.
Jag blir tokig!

Nå, det är ju attans tur att det hände nu och inte för flera månader sedan för då hade det ju blivit jobbigt på riktigt. Nu är det mest snopet.

Jag ska fan alltid ha sådan jävla otur! Jag blir tokig!
Och sen blir allt konstigt, jätte konstigt och jag blir så leds.
Jag blir så leds och jag har sådan otur. Hela hela hela hela tiden!

Och jag som gav ett löfte att sluta svära om det blev min tur nu.
Tro mig mina vänner, jag behöver nog aldrig sluta svära.

Jag blir tokig!